Saturday, July 18, 2020

A Tribute
Transliteration of his writings, real tribute to Bonaventure D’ Pietro
I was stunned to see the launch of autobiography of an eminent novelist.  Nowadays, a writer sometimes choose to write his biography.  Really speaking every writer has to write his biography.  Why only writer? Every person has to write his biography.  A person never resemble to another person. That’s why, experiences of everyone are different.  These experiences are to be shared and reading such experiences means a great honour. So called ‘James Hadley Chaise of Konkani’ Mr. Bonaventure D’Pietro who turns 80 on Sunday, 14th July, was to release his autobiography ‘Vattliechea Avazan’ published by Dalgado Konknni Akademi.  Preparations were almost complete.  Invites were posted and Deputy Speaker of Goa Lagislative Assembly Mr. Michael Lobo was confirmed as the Chief Guest for the function.   But suddenly on 6th July, Bonaventure breathe his last under tragic circumstances and entire Konkani community was shocked.
Bonaventure was a multifaceted man.  He was not only a writer, but a musician too.  He played Terror Sexaphone, Alto Sexaphone, Soprano Sexaphone, clarinate and violin.  He formed band groups namely ‘Bonaventures’ ani ‘Bob Brown Combo (B.B.C.) in Mumbai and when he returned to Goa, he created another band group by name ‘Pietros’.  He used to play as solo sexaphonist in small programmes.  Of late, he was engaged with his own ‘Alegrians’ brass band.
Bonaventure has penned huge sum of Konkani literature.  He has written around 18 books including his autobiography, of which 12 are novels.  They are 1. Soitanacho Gutt 2. Kallea Vistidachi Choli 3.Clara 4.  Mhojea Paicho Fondd 5. From Goa With Love 6. Mog vo Patok 7. Ek Bhett Mongllurchea Xarak 8. Mhaka Jiyeunk Zai 9. Jimmy 10. Tichea Mornna Uprant 11. Janya Celi and 12. Sankoll. Besides this, he has written a short story book ‘Gupi’ for children ani ‘Tera Numbrachi Kottri’ for general readers. His novem ‘Tichea Mornna Uprant has been transliterated in Kanada ani is applied for Goa University as reference book.  His ‘Sankoll’ novel has been translated in English and named ‘Forever yours’. Bonaventure never expected financial gains as a writer.  On the contrary he has sacrificed his salaries for printing of books.  He composed his books by working on overtime and got the books published with the help of well wishers.
His contribution to Konkani journalism is also immense. He has worked as sub editor for ‘Udentichem Nokhetr’ (Mumbai), ‘Novem Goem’ (Margao), ‘Gulab’ & ‘Konkan Mail’ (Panaji), ‘Vauraddeancho Ixtt’ (Pilar) Gõykar (Candolim).  He has contributed to most of the Konkani periodicals in Roman Konkani.  He has translated English articles and is one of the translators of full Bible in Konkani.  He has edited 8 issues of ‘Arso’, a magazine and has been in the editorial board of St. Michael’s church bulletin. 
Serving the tiatr, he has penned down many tiatr and khell-tiatrs.  He has also acted in the same. Besides, he has given his tiatr scripts to many profession directors who has never mentioned his name.  He has written small plays and one act plays also.    His literature has been aired through All India Radio in the sections like ‘Bolkanvar Gozali’ and ‘Sahitya Jhelo’. Goa Doordarshan has telecast his play, ‘To Amger Yetolo’.  In his book, ‘Doulot Songit Goenkaranchem’ he has briefed about new and seasoned musicians with great respect to Alfred Rose, Chris Perry,  Frank Fernando, Fr. Lurdino Barreto, Ambrozio De Souza and others.
A writer with such a high caliber was born at Chinvar, Anjuna but had to go to Mumbai for his well-being.  Love for Konkani brought him down in Goa and worked tirelessly, to become bankrupt sometimes for publishing his books.  But his pains did not went in vein, he was well received by the readers and acknowledged too.  He received Konkani Bhasha Mandal Award, Goa Kala Academy Award, Thomas Stephens Konknni Kendr Award, Vavraddeancho ixtt Award and prestigious State Cultural Award for his literature, besides receiving number of felicitations for his contribution to literature. He may have not earned money, but surely he has earned new friends of literature, readers,  social workers and priests.  
Baptized as Bonaventure Peter Fernandes, he adopted the pen name as Bonaventure D’ Pietro.  He was the beloved son of Joao Luis and Maria Rosa, husband of Olinda and father of Rabin, Raj and Queeny. His autobiography ‘Vattliechea Avazan’ will be released as planned on 14th July at 4.00 p.m. at the Conference Hall of Arts & Culture, Panaji.  We have lost a great friend, a novelist and a literaute par excellence.  He has started his journey to the heaven, we pray to find his right place. He might not have prospered in money but he has surely enriched Konkani. His writings specially novels, if transliterated to Devnagri Konkani, will be the real tribute to Bonaventure D’ Pietro,  R.I.P.
                                                            ************
Fador Freddy J Da Costa, ek oxtt-taxi veoktimotv
Fador Freddy J Da Costa ek nokhetr jem sumar 16 vorsam adim mavoll’llem punn azun porzolltta.  Kiteak tannem aplem jivit Devachea molleak, tiatriak, potrkararitek, sahityak, xikxonnak, gitam-kantarank, manddeak, potrkaritek,  sompadonak, prokaxonak, CD rochpak, somaz sevek ani Devuch zannam kitea-kiteak dilem tem. Mhonnun mhunnttam, bhou ayami monis moronam, to sodanch jivo-jito amche somor asta.  Tache mukhar kitlioi addkholli yeum, to tattmanen ubo ravta ani yeta taka fuddo korta.  Oslea monachea Fador Freddyn zaitie pautti dhaddxi paulam marleant.  Jednam Konknni Gõychi rajbhas zali ani tantunt ‘Konknni means Konknni in Devnagri script mhonn ghalem, tednam Romi lipik mar bosonk xokta hem vollkhopa itli tacheant khopxi asli.  Mhonn tannem aplem mon somzototleant sangata gheun Dalgado Konknni Akademi sthapon korunk paulam marlim.  Ani tichem ghotton zatokoch toch ticho poilo odheokx zalo. Oxea oxtt-taxi veoktichi, tachea zolm disa nimtan Dalgado Konknni Akademi yad korta ani tachea jivitacher toxench tannem kelolea karyacher ek dhanvti nodor ghalta.

Fador Freddycho zolm' Saxttichea Varka ganvant 20 Julai 1953 vorsa zalo. Tachim mullam, tachi avoi Ana Maria Serafina da Silva ani tacho bapui Manuel Joao Da Costa.  Konknni somazak ek khoddegant put dilole khatir tankam noman!
Fador Freddychem mullavem xikop ganvchie sorkari xallent zatokoch, nov vorsanchie pirayer to sallganvchie siminarit bhitor sorlo. Thoinchea fuddlem xikop korunk tannem Raiturchie seminarit provex ghetlo. Hanga padriponnachem xikop ghetanam tannem panch tiatr boroile, te machier haddle ani tantunt svota bhumika keli. Tacho poilo tiatr ‘Liplolo Ghutt’, dusro,  ‘Mhaka Bhogos’, tisro ‘Polki Sotea’, choutho ‘Hi Mhoji Chuk’ ani panchvo Onit’. ‘Onit ho tiatr tannem pustok rupantui uzvaddailo. Tea kallar tachi itli poisul’li nodor vakhannpa sarki.  24 April 1976 disa tannem yadnikoponnachi dikxa ghetli. 

Fador Freddy ek huxar monis aslo.  Tannem Somaz-xatrant Osmania Vidyapitthantlean M.A.-chi podvi ghetli ani Hindi bhaxecho kholayen obheas kelo. Hech khatir Sallganvchie Seminarint Hindi ani Konknni xikounk taka sond mell’lli ani bara vorsam xikxok mhonn to thoim vaurlo. Bhurgeponna saun taka aplie avoi bhaxecho mog aslo. Vauraddeacho ixtt, Dor Mhoineachi Rotti adi nemalleacher to neman kovita, kotha, lekh boroitalo.
1983 vorsa tannem ‘Gulab’ hem Konknni masik suru kelem. Aiz tem ek dorjedar masik zaun Gõykaranchea kallzant adhunik sahityachem bhanddar mhonn lokpriy zalam. Fadora uprant tachi zobabdari tacho bhav Fausto V. Da Costa hannem svikarlia.  Fador Freddyn veg-vegllea Konknni sahit’ya mollancher aplem yogdan dilam. Tiatr machiek dilolem yogdan koxench visronk zaunchem nam.  Dhormik mollar tor to ‘hero’ padri aslo.  Aplea borpantlean ani tiatrantlean somazant ghoddpi sabar tasanchea ghoddnnukanchem dorxon tannem somazak dilem. Tannem ‘New Age Printers’ ho svotacho chhapkhano sthapit kelo ani Romi Konknnik odik nêtt diunk 1989 vorsa ‘Goencho Avaz’ hem disallem suru kelem. Ek padri zaunui tacheant aslolem dhaddos tokhnnai-patr asa.
Konknni machiechi zoitivont seva kortanam Fador Freddyn ekanki nattkuleam mollarui aplem yogdan dilem. Tannem sumar  14 ekanki nattkulim boroileat dekhik 1.Padr Jose Vaz. 2.Xembu Posorkar, 3. Khorelo Padri, 4. Bodol, 5. xikpachem Mol, 6. Jezuche Koxtt  7. Vatt, 8. Khorim Natalam, 9. Bappa Bahrain Vota ,10. Bappa Montri Zata,11. Bappak Sort Futt’tta 13.Bappa Xanno Zata, ani 14. Bappa smuggler zata.  Tachim thoddim nattkulim pustok rupant chhaplolim asat.  Tantuntlim Bappa series-antlim nattkulim borinch gazlim.
Tannem boroilolea anik kaim tiatranchim nanvam aoxim asat : 1. ‘Doxea’, 2. ‘Ghorabo’, 3. ‘Utth Gõykara’, 4. ‘Khata Pita Dev Dita’, 5. ‘Goencho Avaz’ .  Tacho Onit ho tiatr pustok rupan chhpalolo asa.

Padr Freddy dhormik mollaruch nhoi tor sonskrutik ani sahityik mollar khub khub porzoll’llo.  Tachem hem loukikiponn jivont dovrunk Padr Manuel Gomes hache koddlean Dalgado Konkani Akademin fadorachea jivitacher adharit 'Konknni Bagentlem Pormollit Ful' hem pustok boroun ghetlem ani uzvaddailem.  Tachea ganvant Igorje thaun tachea ghora koddem vetolea rosteak ‘Fr. Freddy J. Da Costa Road’ mhonn nanv dilolem asa.  Itlench nhoi tor ‘Fr. Freddy J. Da Costa Memorial Trust’  sthapon korun tachea nanvan sabar karyavolli zatat.  Heach Trust-a votin Fadoran suru kelole Gulab Borovpi, Gulab Voros Veokti ani Gulab Tiatrist puroskar vorsan voros favo aslolea man’koriank azunui bhettoitat.
Mayachie 17 tarkher, 2004 vorsa,  eke bhirankull durgottnnent Fr. Freddy Devadhin zalo. Purai Konknni somazak to ek dukhdinno khinn tharlo. Tachea mornnan nam bhorun yevpi pokhlli kirloli, ti amkam aiz legit zannvota.  Dalgado Konknni Akademi votin ami tachea otmeak xanti magtat ani tachea kuttumbak buzvonn bhasaitat.
                                                                        *****

Thursday, May 7, 2020

Fr. Conceicao D’ Silvan monoilo 37vo Yadniki Makhnniecho Dis.




Fr. Conceicao D’ Silva, Raichie Povitr Sobhecho vhoddil ani Neves Saibinnichie Firgojecho Padr Vigar, taka padri zalear aiz 37 vorsam bhortat.  To sorg. Mousinho D’ Silva ani Luzia D’ Silva hancho put. Tachie avoicho aunddo aslo tegam putam modlo eklo tori put padri zauncho mhonn. Hem tichem sopon Fr. Conceicao-an 07 Mai, 1983 disa purnn kelem.  Taka Patriark Raul Gonsalves hannem padrichi makhnni dili.  He khatir Kristi porjek anik ek khuxalkayecho dis.  
‘Krist hanv’ hem totv suru zait pasun Antiokechea Kristanvam bhoxen Bharot desantlea Kristanv Povitr Sobhen jem khaxeleponn apnnailem ani Jezuchie xikvonne pormannem Bharot desant ani chodd korun Gõyant dilem, tache nomune sabar.  Hem sogllem diunk pavchem mukhel karonn zaun asa Jezuchi xikvonn, Jezuchem Aplea Bapaichem mhollear Sorvpodviedar Devachem asnnem ama mon’xam bhitor kirlaunk tannem Povitr Sobha ghoddli ani aiz ami Kristanv mhonn jiyetat zalear Jezuchich xikvoll vevharant ghalunk.
Fr. Conceicao-ak Gõyant tori vollkhonant oxem nant.  He khatir aiz tachi vhodd somorombhnni bhouxik ritin zatoli asli.  Punn Corona Virus piddek lagun ho yadgar dis kaim mozkea padrim ani loukikam sangata monouncho poddlo.  Sokallim 6 vorancher dhin’vasnniechea monan Raichie Neves Saibinnichie Igorjent Mis bhettoilem ani Devak argam dilim.
Kristi padriponn zaun asa ek kherit apovnnem nhoi fokot Povitr Sobhent bogor purai somaza modem.  Padriponnachi ord mhollear ek sakrament.  Kristi Povitr Sobhechie dotorni pormannem, ek padri mhollear her loukikam poros vorto oxem nhoi punn puraiponni Jezunt jiyevop ani dusreank Jezu divop.  Padriponn mon’xachea ani Povitr Sobhechea ekvotta khatir ghoddlam, mhunnon hea padriponnak khas mhotv asa jem ami Padr Conceicao D’Silvachea jivitant polletat.  To fokot padri nhesonam, tor to povitr sobhechi seva korta, aplo  ‘charismatic’ magnneacho kherit gunn to fuloita, loukikank pekhovnni diunchem kam’ to korta.
Fr. Conceicao ek bhoktibhavacho monis.  To svota padri ani Dev-mhunniari zaunui aplie porje koddem khalti ravta.  Goribank adhar korta ani goroz poddlear duddu legit dita.  Oxem kiteak?  Zo monis koxttantlean voir aila, takach dusreache churchure ani vollvolle somzotat. Hie poristhitik orth diunk to apnna koddem zata tem lokak dita.  Hea Covid 19 pendamics-achea kallant legit tannem zaitea lokak adhar dila punn potrancher fottu ghalun apnnachich prosid’dhi korunk nam.  Povitr Pustok sangta te pormannem, uzvea hatan kelolem kam’ davea hatak kollonk dinaka mhunnttat te bhoxen to ghoddtta tankam adhar korta.
Ek padri Jezu Kristak nhesta ani tache suvater Povitr Sobhecho vhoddil mhonn apli zobabdari palltta.   Hi zobabdari bes-bore toren pallun Fr. Conceicao-an amchi Raichi povitr sobha mozbhut keli, tika novi dixa diun ti jivall keli.  Oslea sabar denneamni bhorlolea padricho Yadniki Makhnniecho Dis monoitanam, firgojechea sogllea sonsthamni Neves Saibinnichie mozotin taka Devak ubharlo ani tachea ani tachea sogllea borea gunnam khatir Devak dhin’vaslo.  
Bhag. Amrose mhunntta, “Tannem (Jezun) tankam Mogache padr vigar keleat.”  Hoi, Fr. Conceicao khorench mogachi padri.  To zaun asa lokam modem mog, bhavponn, ekvott, sonsnnikai, kaklut, pekhovnni, kurpa bhettoita toslo mogacho padr vigar.  Taka ghoddye kednam rag yeta astolo punn to rag sorpa sarko nhoi, tor anj boddvea sarko.  Kednam ailo ani kednam gelo tench khobor nam.

Aiz to aplo 37vo Yadniki Makhnniecho Dis monoitanam taka ami sogllem borem aunddetat, taka bori bholaiki magtat, tachi ‘charismatic Ministry’ bore bhoxen cholonk ani tachea hatantlean meltta ti pekhovnni sodanch chalu uronk ani taka sogllea piddentlo nivarunk Devak prarthon ubhartat.  Hich sondi gheun hea disamni posorlolie Corona Virus piddek allo ghalunk ani ti beginuch nopoit zaunk magtat. 

Vincy Quadros ani tachem kuttumb Fr. Conceicao D’Silvak aichea disachim porbim bhettoitat ani taka lamb jivit aunddetat.
         
 

 

 
 

Saturday, May 2, 2020

Prof. Nityanand Naik haka bhavpurv xrod’dhanjoli


Hanv taka Nitya bab heach nanvan ulo kortalom.  Amchi vollokh khub adli. Konknni Bhasha Mandal-achea sabar karyank lagun amchem mellop zatalem, ulovp zatalem ani Konknnichem borench kam’ zatalem ani tantuntleanuch amchem khaxelem natem nirmann zalolem.  Nityanand Naik, ek professor, to Cuncolim xikoitalo.  Halinch tachea xikxok vevsayant taka boddtti mell’lloli ani hea novea xikxonnik vorsa thaun Ph.D. korunk tannem aplem nanv nond kel’lem.  Tannem kednam tori mhaka mhunnlolem yad zata, “Mhaka Dr. Nityanand Naik mhonn mhoji vollokh ghoddoiloli zai.”  Ani hi vollokh anik 3-4 vorsam bhitor ghoddchi asli.  Tachem hem sopon ordear urlem ani taka Dr. Nityanand Naik mhunnpak ami fottovle.

Nityanandak hanvem khoro onnbhovla to Konknni Bhasha Mandal-chea Goa Yuva Mohotsovant, Goa Konknni Akademi-chea Yuva Sahitya Sommelonant ani Konknnichea vaurant.  Ek boro songhottok ani ulovpi, kovi ani tornatteancho sangati.  To tornatto astanam zoxe vichear progott kortalo, tachem tornatteponn sompunui tiech toreche vichear to azunui progott kortalo.  Tornatteam vixim tachem ulovp ani tankam Konknni bhaxe koddem haddpacho tacho aunddo azunui sompunk naslo.  To jie kolejint xikoitalo, thoim Sahitya Akademin ghoddoun haddlolea eka porisonvadant vantto ghevpachi mhaka sond mell’lli.  Tedea vellar tachem bhurgeam koddlem natem hanvem pollelem.  Tanchi kolej ayojok sonstha zalolean, to tankam margdorxon kortalo. Konn eka bhurgean mhaka sanglem, to apli khuxalkai legit bhurgeam koddem vantt’ttalo mhonn.  Halinch taka boddtti mell’lloli tednam tannem aplie kolejintlea vidyarthiam borabor khuxalkai monoiloli.  Aplie kolejintlea bhurgeak khuinsorui yox mell’llem zalear, tea bhurgea poros taka chodd khuxalkai zatali.  Hem hanvem-i onnbhovlem.  Mhaka Sahitya Akademicho puroskar jahir zalo tednam mhaka kallzak bhavpi utramni porbim bhettovpi Nitya ek aslo. 

Dedd voros fattim ami Gujarat-chea Bhuj vattharant Sahitya Akademin ghoddoun haddlolea North East and Western Writer’s Meet-a khatir gelole.  Amche borabor Prof. Bushan Bhave, Prof. Purnanad Chari ani Kovi Ramesh Ghadi asle.  Tea vellar ami thoinchea bazarant gele.  Nitya kitlo khuxal ani umedi dislo.  Don disanchi karyavoll sompoun amakm sokallim nov vorancher viman’tollar pavunk
zai aslem. Hanv begin bhair toyar zaun ravlom.  Thoddea vellan bakiche aile punn Nityanand ailoch nam.  Taka utthoun haddcho poddlo.  Magir somzolem to usram nhidonk gel’lean taka utthpak vell zalolo. To kitlo bhavnik ani aplea khasgi vichearamni khuim tori ghusmott’tta hachi il’lixi jholok mell’lli.  Kitak Mumboi pavtokoch Gõyant yeunk vimanak uxir zalo.  Thoim Mumboichea viman’tollar tache sangata sumar 6-7 voram sarlim tim yadgaruch mhunnchim poddttolim. Tache bhitor ulounchi ek vegllich kola asli.

“Vincy, tuka Bhasha Mandal-acho ‘Stombh-Lekhok’ Puroskar favo zala, porbim!”  Hi batmi divpi legit Nitya aslo.  To kitliech pautti amger yeun gela punn hanv tanger kednanch pavlo nam hi atam khont urtoli.  “Vincy, matxem porikxonn korunk zai aslem.”  Kitlem khaltiponn? “Pustokam vhorpak hanv yetam,”  he sarkim vidhanam hanv kortalom, tednam to mhunnttalo, “Naka, naka, hanvuch tujea ghora koddem haddun pavoitam.” Oso dusream koddem lhanponnan vagpi ani Konknnichea kamant aspaun ghevpi Nitya bab aiz amche modem okosmat nam zalolean kallzak khub dukhkh zalem.  Tachi protima dolleam mukha veli kednanch ‘nam’ zaunchi nam.

Prof. Nityanand Naik, mhojea bhavasarkea ixttak Devan aplie vengent gheuncho ani tachea otmeak xanti diunchi, itlench hea vellar prarthon ani taka lagun Konknni mollar thoddem riteponn uprastolem, tem bhorun kaddunk amkam, Konknni Mogiank Devan  boll diunchem hem magnnem.

Vincy Quadros
Konknni Karyokorto

Friday, April 24, 2020

Mogacho Aunddo’, Itihas Rochpi Cholchitr

Konknni Cholchitr Dis 2020
KONKNNI CHOLCHITRACHO BAPUI Al Jerry Braganza hachea fottvak fulam omptanam DKA-cho Odheokx Vincy Quadros  ani tache kuxik Celso Fernandes - DKA-cho Bhanddari 
Toxe ami Gõykar kolechea mollar khub fuddem asat punn zannim zoit zoddlam, taka mukhar haddpak mat fattim asat. ‘Mogacho Aunddo’ cholchitran poilem Konknni cholchitr podd’ddear yevpacho man zoddlo. Tem toyar korunk kitle koxtt poddle, kolakaramni kitle attavitte sonsle tem tech zannant. Teag ani koxttanchem foll nirfoll zainam hench hea cholchitran dakhoun dilem. 24 Abril 1950 disa Mhapxeam ani Mumboit hem ‘full length film’ podd’ddear yeun tannem itihas rochlo, Gõykarank obhiman haddlo. Konknni bhaxek nanv melloun dilem. Hea vellar ‘Mogacho Aunddo’ hea cholchitra borabor tacho nirmato ani kolakaram vixim thoddem zanna zaun gheum-ia.
Al Jerry Braganza
Konknni Cholchitracho Bapui mhonn zaka ami aiz vollkhotat tachem purai nanv Antonio Lawrence Jerry Braganza. 28 Agost 1920 disa Mhapxam zolmololea Braganzan aplem mullavem xikop Liceu Nacional Central de Affonso de Albuquerque ani Sacred Heart of Jesus High School, Parra hanga kelem. Bhurgeponnar thaun taka songitachi, gavpachi ani bhumika korpachi avodd asli. Tachi khaxiet mhollear to bodoltea suracher unchayen gavunk (Inglezint ami taka yodeling mhunnttat) khubuch huxar aslo. 1940 vorsa to Mumboi gelo ani Bombay Tutorial College-int bhorti zalo. Xikop kortanam tannem thoddo kall Colaba-chea IEME Workshop-ant nokri keli ani magir Indian News Parade (atanchem The Films Division) hangasor ‘Telephone Operator’ mhonn nokriek laglo. Apli hikmot vaprun ani aplea avddiank rong haddunk to Chembur Mahul Road-a velea ‘Gita Pictures & Studios’ hanga bhitor sorlo. Hindi cholchitr mollar tacho onnbhov il’lo il’lo vaddpak laglo. Bhagwan hea Hindi komeddiana borabor to vaurlo. Navkala Film komponint tannem adhari digdorspo ani nirmito karbhari mhonn zhutti sambhall’lli. Zacho aunddo khor to khuim pavot tacho nem’ asonam mhunnttat te bhoxen Al jerry Braganza ‘Ramesh Vyas and Vishwa Bharati Films hanchie nirmiticho Chief Controller zalo. Te uprant tannem Jogeshwari sthayik ETICA (Exchange Talkies of India, China & Africa) hea bauttea khala tannem 24 Abril 1950 disa ‘Mogacho Aunddo’ cholchitr toyar kelem ani Konknni cholchitr mollar itihas ghoddlo. Hoch dis aiz Konknni Chilchitr Dis mhonn monoitat. Amchea solamank patr aslolo AL Jerry Braganza 8 Janer 1990 disa devadhin zalo.

'Mogacho Aunddo' cholchitr koxem yeuzolem? 
Al Jerry Hindi filmank yogdan divpachie tengxier astanam, tachie nodrek ek mogachie kanniechi romanx zollkholi. Ti asli Konknni romanxikar Dioguinho D’Mello-chi ‘Mogachi Vodd’. Ti tannem vachli ani ticher to itlo probhavit zalo ki tannem ticher Konknni cholchitr toyar korunk yeujilem. Jogeshwari sthayik ETICA-achea bauttea khala tannem 31 Julai 1949 disa Padr Macario Pereira hachea hajirponnant cholchitracho ‘Muharat’ kelo. Ek novi  
umed ani novemvarem gheun Al Jerryn Konknni Cholchitrachi poili ‘heroine’ Leena Fernandes e Dias hichea sangata apnnem mukhel bhumika svikarun chitrikoronn suru kelem. Tea vellar taka ghoddye khobor nastoli apunn Konknni cholchitr sonvsarant ek vhoddlem paul marunk veta mhonn punn tannem tem korun dakhoilem ani to itihas ghoddlo.
Thoddem cholchitra vixim
‘Mogacho Aunddo’ hea cholchitrachi kanni sadi punn okhondd mogachie buniadik haloita-dholoita tosli. Abel, ek girest cheddo ani Maria ek gorib cheddum, hanchea mogachim sogllim naddpen’nam. Him dogaim mog kornnaram choriam kazar zatat. Cholchitracho mukhel nott girest aslolean aplea mogiak to Gõy bhonvddaita. Heach nimtan Gõyche sobit sundor vatthar amkam polleunk mellttat, tantunt Ponnje xar, Mandovi nodi, Pornnem Gõychio igorzo, Mhapxenchi igorz, Kalangute vell, Aguadcho foler, Altinho dongor ani Campal sarkea vattharancho aspav zata. Magir tanche modem duspott zata punn xevttak tim portun ektthaim zatat. 
Cholchitrantle kolakar
Hea cholchitrant mukhel bhumika kelia Al Jerry Braganza ani Leena Fernandes hannim. Tanche xivai  James  Braganza,  Lewis  Ratus,  Irene  Amaral,  Jacob Fernandes,  Elizabeth

D’Abreo, Mary D’ Souza, Joyce Fernandes, Romeo Paul Pires ani her kolakar distat. Hea cholchitrak Alfred Almeidan songit dilam zalear pasun songit mudraunk Joe Perry ani Peter D’Mello sangata sot’tavis songitkar asle. Cholchitrantlim chodd-xim kantaram Al Jerry Braganza ani Leena Fernandes hannim gavun lokanchi kallzam jikhon ghetleant. Cholchitrachim sogllim kantaram Young India Komponichea rekorddancher mudraileant.

Konknni Cholchitracho itihasik khinn
‘Mogacho Aunddo’ hem film zori Mumboi Chembur hangasorlea eka ‘studio’-nt toyar zalem zalear pasun Al Jerryn Gõyche sabar dakhave dakhoun tem Gõykaranchea kallzak hat ghalpi kelem. Purtugez Bharotantlem hem ekuch Konknni film toyar zaunk nov mhoine lagle ani 31 Julai 1949 disa chitrikoronn suru zaun tem 24 Abril 1950 disa toyar zalem.
Tacho poilo ‘show’ Mhapxenchea Dasharat Cinema ghorant zalo ani teach vellar Mumboichea Matunga vibhagantlea ‘Rivoli’ ani Mazganvchea ‘Star’ cholchitr ghoramni dakhoilem. Hoch to Konknni Cholchitracho itihas, Konknni mon’xak obhiman divpi khinn. Aiz zaitim nanvvostim cholchitram toyar zalim. Kaim zonnank raxttrik puroskar mell’lle, kaim cholchitram ontorraxttrik mollar porzoll’llim punn Mogacho Aunddo itihas boroun gelem. Hea khatir Al Jerry Braganzak chepem kaddunk favo.
Ek Khas Kovor

'Mogacho Aunddo' cholchitrachea sadorikornnachea 65vea vorsa disa Dalgado Konknni Akademin Al Jerry Braganza ani ‘Mogacho Aunddo’ cholchitracho bhouman kortanam Mhapxenchea Hanuman Theatre-ant ‘Special Cover’ uzvaddailem. Hem khas kovor Adlo Deputy Chief Minister, Sorgest Francis D’ Souza hachea hatantlean lokorponn kelem.
Ek Khont
Poilem Konknni cholchitr podd’ddear yeun aiz 70 vorsam bhorlim, tori Konknni Cholchitr Dis sorkari paunddear kiteak ghoddon yenam? Konknni cholchitrkar legit hea disak kiteak man dinant? Al Jerry Konknni cholchitrachi vatt dakhoili hem soddun Konknni cholchitr mhollear ek vevsai asa hea khatir tori Konknni mon’xamni ‘Konknni Cholchitr Dis’ monounk zai ani zannim dolle dhampleat tanche dolle ugoddpak zai. Dalgado Konknni Akademi hich sond gheun Konknni cholchitr mollar aslolea sogllea thoram velea veoktik horaita tannim ekmotan ‘Konknni Cholchitr Ds’ monounk paulam marchim.

Vincy Quadros
Odheokx
Dalgado Konknni Akademi

****
Adharavoll :
Konknni Cholchitram, Isidore Dantas-achem pustok
Andrew Greno Viegas hacho ek lekh

Sunday, October 8, 2017

Konknni borovpian ani vachpian uchchar somzun gheunk zai : Fr. Ave Maria Afonso
Pustok prodorxonak boro protisad

Majorda : Borie toren Konknnicho vapor zatolo zalear protiek borovpian ani vachpian adim uchchar somzun gheunk zai ani bhxechem nem’ pallun aplem sahit’ya rochunk zai.  Toxench  itlo thokos gheun pois-poisul’lea ganvamni vochun Konknnichi zagrutai korpi Dalgado Konknni Akademichi Konknni mogiamni tust korunk zai kiteak hie Konknni Zagrutai Karyavollimni te je mahiti ani xikvonn ditat ti soglleank khub mohotvachi asa, oxe ugdar Majorddechea Mother of God Firgojecho padr vigar Fr. Ave Maria Afonso hannem kaddle.  Dalgado Konknni Akademin (DKA) ghoddoun haddlolie Konknni Zagrutai Karyavollint to uloitalo.  Tache borabor DKA Odheokx Tomazinho Cardozo, Chittnis Vincy Quados, Bhanddari Celso Fernandes ani Irene Cardozo hajir aslim.

Protiek borovpian nitt toren Konknni borounchie khatir DKA-n ‘Romi Lipint Borovpiank ani Vachpiank SANGATI’ hem pustok uzvaddailam ani tem lokam meren pavonk zai mhunn oslea karyavollimni tacho prosar zata. DKA-cho Chittnis ani borovpi Vincy Quadros hannem thodde bhitor hea pustokacho attap diun Romi lipint Konknni borounk ani vachunk koxie toren hem pustok vaprunk zata, tacher udahoronnam diun ulovp kelem.  Hea vellar khas toyar kelolim vachpam kaim zonnam koddlean vachun ghetlim ani vachtanam kednam goddbodd zata tacherui somzonni dili.

Uprant GKA-n uzvaddailolea ‘Amche Dobaje Amchim Amontronnam’ hea amontronnachea nomunea pustokachi ani Amche Dobaje ani Amchim Gitam’ hie gitanchie CD-chea karyancher uzvadd ghalun DKA-cho Odheokx Tomazinho Cardozo hannem mahiti dili ani amchea dobajeam vellar gavunk mellpi hie Audio CD-intlim 5 mukhel gitam mhunnon dakhoilim je vorvim lokamni aplea jivitant tancho vapor korcho. 

100 voir hajir aslolea lokamni hea DKA-chea vaurachi tokhnnai keli ani bore bhoxen Konknni borounk xikounk zata zalear ‘Sangati’ pustokacher ek kurs ghoddoun haddcho mhunn magnni keli, jika DKA-n maneotai dili.

Hajir aslolea lokamni DKA-n ghoddoun haddlolea pustok prodorxonacho boro asvad ghetlo ani pustokam viktim gheun tannim vachpachi umed dakhoili.

Boro protisad mell’llolie hie karyavollichea xevottak Celso Fernandes-an soglleanche upkar mandle.

*******

Vincy Quadros haka Konknni Bhasha Mandal-acho JOSE PIEDADE QUADROS yadostik
KARYAKORTO PUROSKAR bhettoilo

Moddganv : Oxem chukun ghoddtta ki konn eklo aplea soireanchea vo mogacheachea nanvan eke sonsthe vorvim puroskar sthan korta ani kednam tori to takach favo zata.  Hanga oxench ghoddlem.

Sumar 2010 vorsak Vincy Quadros-an Konknni Karyakorto Puroskar sthapon kelo ani to Konknni Bhasha Mandal-an dovorcho mhunn agro kelo.  Oxem korpachem karonn aslem ki Gõychio fanki sonstha tornatteank puroskar diatalio ani 60 vorsam pirai humploleank puroskar ditali.  Mhunnje 40 tem 60 vorsam sokol pirayeche modlie pirayechea tornatteank umed divpak seva puroskar nasle.  Zoxem tornatteank puroskar diun umed haddttat toxech hea pirayechea tornatteankui umed divpachea hetun ho puroskar sthapon kelolo.

Fattlim sat vorsm vingodd vingodd vattharantlea modlea voyachea karyakorteank puroskar bhettoile uprant hea vorsak toch puroskar Vincy Quadros-ak favo zalo.

Ho puroskar 30 Setembr 2017 disa Mandal-achea Vorsuki Disa Moddganvchea Ravindra Bhovonant jyextth Konknni Lekhok Pundalik Nayak hanchea hatantlean bhettoilo.  He khatir Vincy Quadros hannem apnnak Konknnichem kar'ya korunk dilole bod'dol Goa Konknni Akademi, Dalgado Konknni Akademi ani Konknni Bhasha Mandal hanche upkar mandle ani aplea karyachi dokhol ghetlole bod'dol Konknni Bhasha Mandal-ache upkar mandle.